I Region Norrbotten försöker man hålla i både den formella och informella samverkan kring innovation. Men Per-Erik Andersson, näringslivsstrateg, menar att man samtidigt måste satsa på samarbete med andra regioner, universitet och företag.
Region Norrbotten har tagit fram en så kallad smart specialiseringsstrategi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där man har identifierat alla aktörer som finns i innovationssystemet. Totalt hittades ett 100-tal aktörer som på olika sätt stöttar innovationer. Det finns flera formella samverkansorgan men mycket av samverkan sker informellt, menar Per-Erik Andersson, näringslivsstrateg i Region Norrbotten. Regionen försöker både hålla i de formella och informella delarna.
- Vi försöker använda våra styrmedel för att se till att nya initiativ kompletterar varandra, men det bygger på att vi får kännedom om vad som uppstår, säger han.
Totalt finns det cirka 20 000 företag i Norrbotten, varav cirka 12 000 är mikroföretag. Huvuddelen av dem ligger i landsbygder. För att få in företagen i innovationssystemet sprider regionen information på webben men framförallt handlar det om att möta företagen, menar Per-Erik Andersson.
- Vår företagshandläggare är ute i kommunerna två gånger per år. Vi annonserar inför mötena i förväg och när vi får kontakt med företagen lotsar vi vidare, exempelvis till Verksamt.se. Vi har även samverkanspartner som, exempelvis Almi, som finns ute i regionen.
- Regionen vill också hitta sätt för att kunna göra enkla och experimentella projekt för att underlätta för innovatören att testa sin idé. Det kan handla om att köpa in kompetens för att se om idén fungerar eller inte, exempelvis forskning eller marknadskompetens.
Vilka åtgärder finns för att anpassa innovationssystemet för företag i landsbygder?
- Det står i den regionala utvecklingsstrategin att hela länet ska leva. Det är även inarbetat hos de flesta handläggare att man ska arbeta med hela Norrbotten.
För några år sedan genomförde Luleå universitet en undersökning som visade att omkring 90 procent av alla idéer rörande innovationer kom till universitetet från företagen. Därefter tog universitetet och utvecklade idén och skapade samverkan.
- Det visar att universitet är en viktig motor men är inte huvudmotor för innovation, säger Per-Erik Andersson.
Ser du några hinder eller fallgropar i systemet?
- Processen är beroende av strukturfonderna och jordbruksfonden. Beslutsfattande går olika fort, men man bedömer kostnader på olika sätt. Det finns mycket offentliga pengar men vi saknar privata pengar. Offentliga stöd tar tid och med innovationer behöver man arbeta snabbt.
Hur kan landsbygdsregioner samverka bättre?
- Man måste se till att framtidsområden kan börja växa, men alla beståndsdelar finns inte i alla regioner. Istället för att få det egna universitetet att öppna upp ett nytt forskningsområde försöker vi istället koppla ihop med forskning i andra regioner. I andra fall är region Norrbotten ledande på forskning men behöver istället koppla ihop sig med företag i andra regioner.
- Man kan inte vara bra på allt utan vi måste samarbeta. Norrbottens styrka är produktinnovation medan exempelvis Skåne är bättre på innovationer inom tjänstesektorn.