Vi jobbar både med att minska utsläppen och lagra in kol i marken

Projektet "Svensk klimatkompensation - jordbruket som kolsänka“ har fått stöd för att göra det möjligt att klimatkompensera genom ökad kolinlagring i svensk jordbruksmark.
– Det är inte själva metoden som är ny, utan att vi satt ihop det i ett program och gjort olika paket där jordbrukare kan få ersättning för kolinlagrande jordbruksmetoder. Och, att vi har en teknisk plattform där vi kan hantera detta, säger projektledaren Lova Brodin.

Hur kom ni på idén till projektet?
– En av vår tids viktigaste frågor är hur vi ska lösa klimatkrisen. Jordbruket behöver gå från utsläppskälla till kolsänka med hälsosam, levande jord som klarar att producera mat till en ökande befolkning, säger projektledaren Lova Brodin.

Jorden innehåller stora mängder kol och kväve som släpps ut i atmosfären beroende på hur vi använder marken. Kolinlagring innebär att man minskar mängden kol i atmosfären genom att binda in den i marken. Genom att öka kolet i marken kan vi minska vårt klimatavtryck.

– Vi vill lagra in kol som en reaktion på den klimatkris vi befinner oss i och samtidigt stödja jordbrukare att förbättra jordhälsan, främja biologisk mångfald, och få mer liv i jorden.

Innovationen “Svensk kolinlagring” har byggt en plattform för att utveckla affärsmodell, mätmetoder, verifiering och betalning för kolinlagrande insatser i jordbruket.

Det man gjorde var att sätta ihop en plattform för att mäta olika utmaningar så att man kunde jobba med att minska klimateffekterna genom kolinlagring och sedan koppla ihop innovationen med användare på båda sidor av tjänsten.

– Det innebär att lantbrukare kan få betalt för att lagra in kol, och företag samt privatpersoner som vill klimatkompensera. Vi skissade på en modell för att kunna ställa om jordbruket, och samtidigt stärka matproduktionen.

Vad löser det för problem?
– Vi jobbar både med att minska utsläppen och lagra in kol i marken samtidigt som vi gör något åt den dåliga lönsamheten i jordbruket genom att ersätta lantbrukare för kolinlagring. Och ökad kolinlagring ger en ökad bördighet vilket på sikt ger ökad skörd och lönsamhet. En win-win-win-lösning

Hur har det gått?
– Vi är överväldigade över all positiv respons som vi fått. Det finns många som vill vara med, allt från lantbrukare, matföretagare, organisationer, kommuner och skolor till SLU och Lunds universitet. Framförallt är intresset stort från lantbrukare som själva vill göra omställningar och därmed gärna få ekonomiskt stöd.

Har det varit några problem längs vägen?
– Detta är ett stort och komplext projekt, och vi är en liten organisation. Det har stundvis varit överväldigande att ta ett så stort grepp och konstruera en affärsmodell, ordna rådgivning och bygga en teknisk plattform. Det har varit många utmaningar och delutmaningar.

Har ni haft bra samarbeten?
– Ja, vi har bra samarbete med rådgivningsorgan, certifieringsorgan, mätföretag och forskningsteam. Det som har gjort att det fungerat så bra är att vi har en tydlig kärnfråga – att lagra in kol i marken, vilket alla är positiva till. En utmaning kan ju annars vara att få olika aktörer att prata med varandra, men vi har inte haft några sådana problem.

Kolinlagring är ju inget nytt, vad är det som är annorlunda med er innovation?
– Det är inte själva metoden som är ny, utan att vi satt ihop det i ett program och gjort olika paket där jordbrukare kan få ersättning för kolinlagrande jordbruksmetoder. Och, att vi har en teknisk plattform där vi kan hantera detta.

Hur har det fungerat att få finansiering genom innovationsstödet?
– Vi hade en del erfarenhet av EIP-systemet sedan tidigare och var därmed lite insatta i hur man gör. Det är inte en helt lätt ansökan. Det största hindret är långa handläggningstider, och att man måste ligga ut med en hel del pengar innan man får stödet. Men innovationsstödet har varit helt avgörande för oss som är litet icke-vinstdrivande företag. Vi hade inte kommit igång utan det.

Innovationer är viktiga för att utveckla landsbygden. Den som har en innovativ idé kan söka projektstöd från Europeiska innovationspartnerskapet EIP-Agri. Innovationen ska ha betydelse för jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen och bidra till våra behov av livsmedel, foder, bioenergi och biobaserade material.

Vad har du för tips till andra som vill söka?
– Att läsa noggrant efter vad som efterfrågas. Gör ansökan så tydlig som möjligt och förklara vad ni vill lösa och vilka effekter det kommer att få. Det är dessutom bra för er själva att formulera detta. Det ger en bra struktur från början, vilket man får igen sedan.

Text Colette van Luik

Här kan du läsa mer om projekten: Godkända innovationsprojekt - EIP-Agri
Här kan du läsa mer om andra EIP-projekt inom EU: Projects Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.