Effektivare renskötsel med ny teknik för id-märkning

Innovationsprojektet utvecklar en teknik för renskötseln som kan bidra till djur i god kondition och en lämplig struktur på renhjorden som ger bästa möjliga köttproduktion och därmed stärkt lönsamhet.

Det pågående EIP-projektet ska med hjälp av avläsningsbara öronbrickor på renarna ge en rationellare hantering, systematiskt urval av livdjur och en optimal anpassning av antalet renar till tillgängliga betesresurser.

Användning av RFID-öronbrickor (Radio Frequency Identification) på nötkreatur har under många år möjliggjort en rationellare hantering och en datainsamling för olika typer av åtgärder. Nu är ett anpassat system för renar under utveckling inom Luokta-Mávas sameby i Arjeplogs kommun. Det ska på sikt kunna komplettera jacken i öronen, som bara visar vem som är ägare, och ge många funktioner till gagn för såväl renägare som djuromsorg.

Befintlig teknik och utrustning för registrering av individdata är komplicerad, otymplig, arbets- och tidskrävande. Hjälpmedel för en snabbare och lättare hantering ger mindre stress och kortare tid utan tillgång till mat för renarna.

Säker avläsning

Cirka 1000 vajor (renkor) och kalvar har försetts med öronbrickor och man jobbar med att få en säker avläsning via ett större antal antenner, kvadratiska plattor, som hänger i rad över fållan där djuren går runt. Man ska även kunna använda små, lätta handläsare med inbyggd antenn för korta läsavstånd.

Per-Mikael Utsi, Arjeplog är initiativtagare och projektledare.

– En av utmaningarna är att ha en lätthanterlig och flyttbar teknik för avläsningen på avstånd i fållan, säger Per-Mikael. Öronmärkena är så kallat passiva – och därmed betydligt billigare än aktiva – och signalerna måste uppfångas av antennerna på högst cirka 2 meters avstånd. Därifrån ska signalerna transporteras via kablar till avläsare för sammanställning och analys.

– Får vi för långa kablar blir de redan relativt svaga signalerna svåra att uppfatta. Signalerna från varje individ måste också uppfattas av läsarna tillräckligt många gånger för att ge ett statistiskt säkert resultat.

Flera användningsområden

Parallellt med utvecklingen av en säker och mobil avläsningsteknik pågår utveckling av ett system för att kunna föra in fler moment i hanteringen av tusentals insamlade renar i hägn.

Förutom sortering (skiljning), parasitbehandling och slaktuttag, ska man snabbt kunna väga djuren, följa upp individdata och -historik eller utföra behandlingar vid behov.

– Varje vaja lever cirka 10 år, säger Per-Mikael. Med den information vi kan samla in via öronmärken och antenner så kommer vi kunna ta fram sammanställd historik om vajan. Den har vi glädje av för att kunna göra ett bra livdjursurval. En längre tids registrering av RFID krävs både för ett ge en fyllig individbeskrivning och en historik, en översikt över renhjordens sammansättning och kondition och underlag för slaktuttag.

– Det är inte bara avläsningstekniken som ska kunna fungera i fält. För att snabbt kunna få digitalisering av data i fält – där väderförhållandena kan vara tuffa – måste vi ha en datautrustning med säker strömförsörjning och stor tålighet. Det har vi provat ut och kommer att fortsätta följa upp.

Målgruppen för innovationen är inte bara renägare i Sverige utan även renägare i andra länder.

Text Inger Pehrson

Vill du läsa om fler innovationsprojekt?

Då ska du gå till vår webbsida Inspirerande innovationsprojekt.

Läs mer om andra EIP-projekt i databasen Länk till annan webbplats..