Hållbarhet som gör skillnad på riktigt - så gjorde Upplandsbygd

När styrelseledamöter i Upplandsbygd lokalt ledd utveckling visade sig ha olika definitioner av ordet "hållbarhet" blev det starten på en helt ny resa. En hållbarhetsresa. Nu, sex år senare, är man redo att dela med sig av sina lärdomar.

Under ett styrelsemöte i början av 2018, i samband med att ett projekt skulle beslutas, startade ett samtal om hållbar utveckling. Orden fanns som ett horisontellt mål i strategin men det visade sig finnas olika bilder kring vad hållbarhet faktiskt innebär. En obesvarad fråga i strategin var dessutom hur hållbar utveckling skulle uppnås. 

– Ett projekt kan till exempel ha starka sociala värden men kanske når sina mål på bekostnad av ekologiska värden, exempelvis genom att generera stora utsläpp av växthusgaser. Kan vi då säga att projektet är hållbart? säger Emma Mattila, projektledare på Upplandsbygd.

Ett arbete tog fart på flera fronter. Styrelsen och kansliet satte sig ner för att definiera vad de tre olika dimensionerna av hållbarhet, alltså social, ekologisk och ekonomisk, faktiskt innebär. Resultatet blev en så kallad "Hållbarhetsspindel". Inom varje dimension har man valt ut tre områden som tillsammans utgör hållbarhetsspindelns nät. För att bygga ett starkt spindelnät ska projektet ha så positiv påverkan som möjligt inom alla områden. Om ett projekt påverkar ett av de nio områdena negativt så görs ett omtag för att förbättra.

Hållbarhetsspindeln blev ett diskussionsunderlag för styrelsen att förhålla sig till i bedömningen av projekt.

Tar hänsyn till livscykeln

Idag används Hållbarhetsspindeln redan i idéstadiet i samband med rådgivningen till projektintressenter. Det gör projektansökningarna mer genomarbetade. Den tar dessutom även hänsyn till insatsens påverkan lokalt och globalt, under hela dess livscykel. En vanlig fråga som diskuteras är hur inköp och resor kan planeras bättre för att minska negativa påverkan.

– När man söker projektstöd är man drillad i att köpa billigt. Nu ser vi över vilka alternativ som finns och inte bara tänka billigast och snabbast, säger Emma Mattila.

Under åren har kansliet och styrelsen fortbildat sig för att ha koll på det senaste inom hållbar utveckling. Man har bland annat varit på studiebesök och föreläsningar för att ytterligare skapa förståelse för frågorna.

– Att ständigt kompetenshöja sig är ett viktigt tips till andra som vill göra något liknande. Det kan vara svårt att avsätta tid internt, men det har verkligen stärkt oss, säger Emma Mattila.

Kopplar lokalt med globalt

Men hållbarhetsresan stannar inte här. Parallellt med det interna arbetet bjöd man in till nätverkande kring hållbarhet utifrån olika teman. Här samlades aktörer inom de tre sektorerna för att nätverka kring frågor man brinner för lokalt, med utgångspunkt i de 17 globala hållbarhetsmålen. Man har bland annat arrangerat inspirationskvällar, workshops och studiebesök om allt från jämställdhet och inkludering till energiförsörjning och bilpooler. Det bildades fyra olika hållbarhetsnätverk som i sin tur drivit en rad olika delprojekt under respektive paraply. 2022 valde Upplandsbygd att samla alla aktörer under ett och samma nätverk och idag har man ett hållbarhetsnätverk med över 200 medlemmar. Här kan vem som helst delta, oavsett om man är medlem i en förening eller inte.

– Ytterligare ett sätt att arbeta nätverkande är att vi har tagit fram program där småföretagare jobbat med att hållbarhetssäkra sina affärsplaner och utveckla sina produkter. Vi har också arbetat i den här projektformen med sociala föreningar och företag som har utvecklat sina verksamheter med att skapa meningsfulla aktiviteter och mötesplatser för personer i någon form av utanförskap. Det har varit ett intressant sätt att jobba, där aktörer som inte känner varandra sedan tidigare har träffats regelbundet och kompetensutvecklat sig kring de frågor som är relevanta för sina respektive verksamheter, säger Emma Mattila.

Och målet för Upplandsbygd har inte enbart varit att få till hållbara leaderprojekt, utan att bidra till omställningen i samhället i stort.

– Vi som förening vill vara en drivande kraft för att få till stånd den förändring vi tror behövs. Hållbar omställning genom lokalt ledd utveckling har blivit vår nisch. Och det är ju det som vår strategi säger, att vi ska bidra till omställningen.

"Blivit tydligare vad man kan söka för"

Och det intensiva arbetet har gett resultat. Kontoret märker en tydlig ökning av antalet ansökningar och man ser att de allra flesta redan i idéstadiet kopplar an projektet till något större.

– Hållbar omställning genom lokalt ledd utveckling har blivit ett tydligare sätt för oss att kommunicera strategin och vår verksamhet. Det har blivit tydligare för människor vad man kan söka för. Samtidigt kräver det mycket resurser att finnas till för och coacha de som söker.

Vad kan ni se för framgångsfaktorer i arbetet?

– Att satsa mycket på tematiskt hållbarhetsarbete i nätverk har varit viktigt, liksom att ha snabba resurser så att man komma igång med idéer. Sen har ju utbildning inom kansliet och styrelsen varit viktig. Och kommunikationen, att fortsätta jobba med att nå ut.

Hösten 2023 publicerade man en rapport om den hållbarhetsresa man gjort, för att fler organisationer ska kunna inspireras och ta efter.

– Det känns som superviktigt i många olika verksamheter att hitta verktyg för att få till verkstad, Och inte låta visionerna om omställning och nya hållbara lösningar stanna i strategier och styrdokument. Här tror vi att vi kan inspirera andra. Samtidigt är det ju väldigt individuellt vad som funkar, det måste förankras internt i den egna organisationen.