Bättre och effektivare styrning av klimatet i växthus

På grund av de olika årstiderna i Sverige går det åt mycket energi för att värma upp växthus under den kalla delen av året. Genom projektet “Bättre och effektivare styrning av klimatet i växthus”, som fått innovationsstöd från EIP-Agri, har man hittat en teknik att värma upp – och även vid behov kyla ner – växthus med hjälp av industriell spillvärme.

Tekniken är från början hämtad från helt andra sektorer i samhället, bland annat kylning av stål i industrin. Det fungerar som så att jetstrålar från olika munstycken, så kallade dysor, riktas mot de kalla väggarna och taket i växthuset och värmer upp dessa. Under perioder med kallt väder används spillvärme från någon industri eller returvatten till fjärrvärmeverk för att värma luftstrålarna och för att kyla växthuset under varma sommardagar används istället kall luft.

Bahram Moshfegh, professor i energisystem och vetenskaplig projektledare vid Högskolan i Gävle, menar att denna nya teknik inte bara har en utan faktiskt fyra fördelar:

Fler fördelar uppstod

– I början var tanken bara att hitta en lösning på uppvärmningen av växthus under den kalla årstiden, men under projektets gång har vi kommit på fler fördelar. Förutom uppvärmning kan luften även användas för att ventilera växthusen. Öppnar man ventilluckorna till växthus riskerar man att skadedjur tar sig in, det slipper man nu. Och vidare – med luften kan man även tillföra fukt som växterna behöver för sin tillväxt och för det fjärde kan man pumpa in luft med koldioxid som växterna behöver som näringsmedel.

Ett pilotsystem har utvecklats i en växthusanläggning som byggts i Hofors i Gästrikland. Pilotsystemet är kopplat på en returledning för fjärrvärme och restvärme från stålindustrin.

En del utmaningar

Även om Bahram Moshfegh är nöjd med hur projektet utvecklats erkänner han att det varit en del utmaningar på vägen.

– Först hade vi en brand i cafeterian i växthuset i Hofors som inte skadade själva växthuset men som däremot förstörde en del av ventilationssystemet. Sedan kom pandemin som medförde en hel del förseningar i projektet. Som väl var fick vi förlängd projekttid av Jordbruksverket.

Projektet är ett samarbete bland annat mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Högskolan i Gävle, Hofors kommun och företaget Ovako som tillverkar komponentstål. Samarbetet har gått friktionsfritt, menar Bahram Moshfegh.

Aktörer med olika kompetenser

– Ja, det har varit bra samarbeten mellan de olika aktörerna som tillförde olika kompetenser. Vi hade en konsult med lång erfarenhet av att bygga växthus, en annan person var expert på ventilationssystem och andra var experter på installation av aggregat och så vidare.

Bahram Moshfegh säger att innovationsstödet gjorde det möjligt att bland annat besöka Holland och staden Almería i Andalusien i Spanien, båda är platser kända för sina växthusområden.

– Deras växthus är förstås helt annorlunda än svenska, men det finns många gemensamma beröringspunkter och vi kunde lära en hel del av dem.

Några bra tips

Som tips till andra som vill söka innovationsstöd har Bahram Moshfegh några förslag:

– Var någorlunda säker på er idé och nyttan med den. Gör ordentliga förstudier och ha ett rejält underlag. Tidigare erfarenhet av innovationen är också bra, det höjer trovärdigheten. Om det är ett projekt som kräver studier i fältmätningar, ta kontakt med tredje part som kan hjälpa till.

Text: Colette van Luik