Det finns en felaktig föreställning om att innovation i landsbygder enbart är något lokalt, småskaligt och mindre avancerat. I Värmland finns flera av länets viktigaste testbäddar utanför städerna. Det menar Anders Olsson som är strateg för forskning och innovation på Region Värmland.
För innovatörer och entreprenörer i Värmland finns det många olika vägar in i det regionala innovationssystemet. Arbetet leds av Region Värmland som utvärderar, för dialoger, gör överenskommelser och finansierar stödsystemets aktörer. Men här finns också Innovation Park, Kickstart Network Värmland, Karlstad universitet, Almi och inte minst Värmlands egen sida på Verksamt.se som man försöker lyfta fram som ett neutralt och platsobundet verktyg som matas med aktuell information och nyttiga kontakter.
Anders Olsson menar att om det finns riktigt bra idéer så finns det alltid pengar.
– Vi har strategiskt valt att utveckla den skogliga bioekonomin. Det är en satsning som ska göra det möjligt för skogsägare att få högre betalt för skogsråvaran genom att nya produkter med högre förädlingsvärde tas fram. Det är också strategiskt för företagen i branschen att etablera sig på landsbygden nära råvaran. I norra Värmland finns exempelvis TWR – The Wood Region – som är ett EU-projekt som kommer övergå i ett bioteknikföretag, säger han.
Region Värmland har ett uppdrag att arbeta med frågor som rör social innovation och utveckling av företag och verksamhet i landsbygderna. Enligt Anders Olsson tar företag i landsbygder del av rådgivningssystemet på samma sätt som företag i de större tätorterna.
– Men det är ett problem generellt att innovationer ofta ses ur ett storstadsperspektiv. Det finns en storstadsbias och en syn på landsbygden som något exotiskt, något för storstadsbor att besöka under en viss del av året. Ett exempel är problematiken kring boendemöjligheter, som oftast ses som en storstadsfråga, men det är ett problem även på landsbygden där det är svårt att få finansiering till att bygga, säger Anders Olsson.
– Landsbygdsutveckling och innovation på landsbygden ses ofta felaktigt som något lokalt småskaligt eller mindre avancerat. Men några av våra viktigaste testbäddar finns i landsbygder. I exempelvis Glava finns Nordens största testbädd för solel, i Sysslebäck finns en avancerad testbädd för 3D-print av cellulosabaserade material och i Bäckhammar finns en testbädd där man jobbar med lignin från träindustrin.
Den strategiska inriktningen i Värmlandsstrategin är att det ska finnas ett stort antal solo- och mikroföretag i Värmland som kan komma att växa och utvecklas, både i städerna och i landsbygderna. I den regionala utvecklingsstrategin står det att landsbygden ska kännetecknas av driftighet och att evenemangsstaden Karlstad bidrar till att hela Värmland utvecklas.
När det gäller företagande i landsbygder finns det, enligt Anders Olsson en förbisedd grupp, nämligen de små och större företagen i verkstadsindustrin.
– När det gäller landsbygdsföretagande ligger stort fokus på turism- och upplevelseindustrin. Man pratar inte lika ofta om tillverkande företag eller jord- och skogsföretag. Många av dessa landsbygdsföretag är beroende av bredband för en väl fungerande verksamhet.
Ser du några hinder eller fallgropar i systemet?
– Det finns en del kommuner som jobbar allt för internt och inte kopplar upp sig mot den mångfald av stödstrukturer och strategiska satsningar som finns regionalt. Men det gäller inte alla kommuner, en del har förstått att de kan dra nytta av de satsningar vi gör regionalt kring smarta specialiseringar och får därmed en större utväxling på sina investeringar.
Hur kan landsbygdsregioner samverka bättre?
– Genom att bygga gemensamma stödstrukturer, dela med sig av bra arbetssätt och koncept och genom att gå samman i större utlysningar.
Text: Jakob Hydén.