Vingåker vill bli ”Sveriges smartaste landsbygd”

Digitalisering i sig är inte ett mål men kan vara ett viktigt medel för att lösa skiftande utmaningar i olika landsbygder. I Vingåker i Södermanland med 9 000 invånare har man insett att för att klara av att erbjuda god service och omsorg till samtliga invånare måste man hitta bättre och effektivare arbetssätt.

Projektet “Digitalt- socialt ekosystem för smart landsbygdsutveckling” i Vingåker ska utveckla metoder för hur digitala hjälpmedel kan bidra till ökad service, delaktighet och livskvalitet. Som i sin tur är tänkt att skapa ett hälsosamt åldrande.

– Landsbygderna har enorma möjligheter med digitalisering, förutsatt att man är digital, säger Regina Westas-Stedt, samhällsstrateg och projektledare Digitalt- socialt ekosystem för smart landsbygdsutveckling.

Men är man inte digital ökar däremot risken för ensamhet och utanförskap. Därför måste man inspirera äldre att vilja och våga lära sig den digitala tekniken. Annars vet man inte hur man ska bete sig i en obemannad matbutik, köpa e-biljett till bussen, beställa olika tjänster eller ladda ner bank-id.

”Smart social infrastruktur”

I projektet ingår så kallad smart social infrastruktur vilket innebär fysiska platser där invånare kan samlas för att lära av och inspirera varandra. Bland annat arrangeras bygdefika på flera platser där lokala föreningar får ekonomiskt bidrag om de arrangerar minst 20 bygdefika per år som är öppna för alla.

– Man träffas, fikar och passar på att lära sig nya saker i grupp. En gång kanske arrangören tar med en robotdammsugare och förklarar varför den kan underlätta städning i ett hem. Eller så startar man en studiecirkel och lär sig hur man hanterar en smart telefon, säger hon

Vingåkers kommun har fått medel från Vinnova för att genomföra projektet. Det delfinansieras av kommunen och samverkansparter och har en budget på totalt 17 miljoner.

Ett längre och mer självständigt liv

Genom att kombinera tekniska lösningar med att skapa förutsättningar att bli digital, är målet att förkorta tiden i livet med behov av vård och omsorg. Detta sker genom att tidigt introducera teknik innan man blir hemtjänsttagare. Men även genom att använda mer teknik och digitala tjänster inom omsorgen och hemtjänsten, för att skapa mer tid för individen.

Ett exempel är att erbjuda ett teknikpaket som kan bestå av spisvakt, trygghetslarm och sensorer som känner av fall i hemmet. I teknikpaketet ingår även en annan digital lösning, ”Bubblan”, som provats bland äldre i Vingåker. Det är en läsplatta med låst programvara, vilket innebär att det inte är så många knappar att trycka på.

– Man kan använda den till sociala möten arrangerade av en samtalsvärd, titta på lokala aktiviteter som streamas till plattorna eller för att komma i kontakt med hemtjänsten, säger Regina Westas-Stedt

Hon berättar att kommunen ser många utvecklingsmöjligheter för ”Bubblan”. Exempelvis vill man framöver att äldre ska kunna ha ett trepartsmöte med vårdpersonal och en anhörig, kunna beställa matlådor, eller komma i kontakt med 1177 Vårdguiden.

Hur kan andra dra nytta av ert projekt?

– Ett av våra mål är att sprida våra kunskaper till andra regioner och kommuner. Vi har bland annat tagit fram en metodhandbok som kommer att bli en webbplats. Där beskriver vi exempelvis processledning och kartläggning och tar upp frågor om vad som är viktigt att titta på när man ska genomföra förändringar.

Hon menar att Vingåkerprojeketet kan stärka landsbygder i Sverige, på flera sätt.

– Vi kan både inspirera, till exempel genom att bjuda in till studiebesök, och ge verktyg och framgångsnycklar. Det sistnämnda behöver man när det är dags att implementera det nya tänket hemma hos sig. Man måste veta hur man bygger grunden för att det ska fungera.

Och kommunen strävar efter att bli ”Sveriges smartaste landsbygd”.

– Det är en överlevnadsfråga, kan man säga. Vi måste våga jobba annorlunda och använda våra resurser på ett nytt sätt.

Text: Colette van Luik