Siklöja - "Äter vi rommen måste vi äta fisken"

I Finland fiskar man siklöja för fiskens skull och löjrommen är en god biprodukt. I Sverige äter vi rommen men slänger fisken eller gör fiskmjöl av den. Det är ett slöseri med resurser och naturligtvis borde siklöjan användas till mat, menar Teija Aho från fiskeföretaget Guldhaven Pelagiska.

Siklöja fiskas främst för rommens skull och det sker framför allt under några få höstveckor i Bottenviken och Vänern. I augusti varje år fiskas också siklöja i Siljan och i november i sjön Visten invid Deje i Värmland. När rommen utvunnits återstår själva siklöjan som inte används till mat i någon större utsträckning. Siklöjeresterna, i alla fall de som kommer från Bottenviken, används istället till djurföda eller fiskmjöl.

– Löjrom säljer vi massor av men siklöja är också en fantastisk laxfisk som vi borde äta mer av. 1 000 ton av fisken tas upp varje år men vi använder bara en åttondel av honornas vikt till livsmedel. Det är ett slöseri med resurser och naturligtvis borde siklöjan användas till mat, säger Teija Aho från fiskeföretaget Guldhaven Pelagiska.

Siklöja populärt i Finland

Teija Aho, som är från Finland, har ätit siklöja hela sitt liv. Hon berättar att i hennes hemland fiskar man siklöja för fiskens skull och att löjrommen då är en biprodukt. I Sverige finns inte samma tradition.

– Siklöjan hör till våra godaste fiskar som kan stekas, friteras, tillredas i ugn eller rökas.

Varför vi i Sverige inte äter mer av denna fisk beror på flera saker, menar Teija Aho. En anledning är förstås att det är svårt att efterfråga en produkt man inte känner till.

– Vi håller på att experimentera med nya produkter, som svenska boquerones. Alltså fileade och marinerade sardiner i vinäger, fast gjorda på siklöja. Grossisten Grönsakshallen Sorunda, som levererar till restaurang- och storköksmarknaden, är involverad i denna produkt som vi verkligen tror på. Just nu håller vi på att rationalisera tillverkningsmetoden och få den godkänd av Livsmedelsverket.

Nya produkter på gång

I första stadiet är nya produkten tänkt för restauranger och i andra hand dagligvaruhandeln.

Man har även fler idéer som man tagit fram tillsammans med hållbarhetsorganisation Axfoundation och produkterna kan, med lite tur, så småningom nå den svenska marknaden.

– Tiden att börja äta mer svensk fisk är helt rätt nu med tanke på den nya livsmedelsstrategin, understryker Teija Aho.

Försök har länge gjorts för att skapa en marknad för filead siklöja, men de har egentligen inte lyckats. Siklöja är en liten laxfisk och att filéa den är tids- och resurskrävande.

Kort fiskesäsong

Ytterligare en utmaning med siklöja är att fiskesäsongen är kort, bara fyra veckor per år, vilket kräver mycket personal för att hinna ta rätt på fångsten.

– Det bästa är att frysa in de rensade siklöjorna och sedan göra något av de tinade fiskarna.

Ett annat problem är att siklöjan har en svart hinna innanför skinnet och gör man då färs av den får färsen en tråkig gråbrun färg. Därför är det bättre att använda fisken hel och exempelvis fritera eller konservera den.

– I Finland lägger man siklöja i tomatsås i konserv. Då märker man inte av benen, det blir ungefär samma konsistens som konserverade sardiner. I många länder är konserverad fisk mycket populärt och siklöja skulle passa perfekt för konservering.

Marknadsföring krävs

Genom marknadsföring av siklöja hoppas man nå de svenska konsumenterna, men det är en dyr process.

– Jag känner mig väldigt frustrerad över att vi som fiskeriföretag inte har de muskler som krävs för att göra reklam för en ny produkt. Därför är det tur att vi har med Axfoundation i det här projektet. Det kräver samarbete på alla nivåer, och även med myndigheter, om vi ska få ut mer svensk fisk på marknaden, menar Teija Aho.

Text: Colette van Luik