Revolutionerande nytta för rennäringen

Flera innovationsprojekt utvecklar ny teknik för rennäringen. Ett spännande projekt handlar om övervakning av renar i områden som saknar mobiltäckning.

 - Väldigt jädra spännande! Nu ska vi äntligen göra den största testen och se om tekniken fungerar storskaligt.

Det säger projektledaren Kerstin Kemlén som leder innovationsprojektet Planeringsverktyg för rennäringsföretag – teknikutveckling i renskötseln.

 - Det har varit en enorm utmaning att få olika tekniska lösningar att fungera i det här tuffa klimatet. Det gäller exempelvis batterikraften och nu kommer vi använda en kombination av solpaneler och batterier. Initialt hade vi en annan tanke till lösning avseende spårningsutrustning, men dessvärre kunde vi av olika skäl inte satsa på just denna. Det har inneburit andra utmaningar för projektet och lett fram till en egen innovativ lösning.

Övervakning i områden utan GSM-täckning

Utmaningen är att möjliggöra övervakning av renar i områden som saknar GSM-täckning och att bidra till en långsiktigt hållbar rennäring. Projektets testar sändare på ett antal renar fördelade på medverkande samebyar. Via utplacerade mobila basstationer på strategiska ställen kan signaler fångas upp av en särskild app i renskötarnas mobiler. Hela renskötselområdet omfattar drygt 46 000 ha och omfattande delar saknar mobiltäckning. Samebyarna som ingår i projektet kan totalt hålla cirka 30 000 renar.

Genom kontinuerlig bevakning och med hjälp av teknisk utrustning kan förflyttningar optimeras och arbetet effektiviseras. Bevakningen medför också att man får en fortlöpande dokumentation över var sändarförsedda renarna befunnit sig, något som är viktigt när man exempelvis ska diskutera markanvändning.

Stora vinster inom flera områden

 - Den största nyttan är en mycket stor besparing av arbetstid och transportkostnader, säger Kerstin. Minskade transporter innebär i sin tur miljö- och klimatvinster. Oerhört viktigt är att vi som mervärde får en stor säkerhetsförbättring för renskötarna. Från att idag inte kunna använda mobiltelefonen på stora områden så kan systemet hjälpa till att kommunicera och lokalisera, trots att man befinner sig i områden utanför täckning.

Dálvvadis ekonomisk förening som är projektägare är en samverkansplattform och en lokal branschorganisation för samebyarna i Jokkmokk. Medlemmar är Sirges, Tuorpon, Jåhkågasska och Udtja samebyar. Projektet arbetar nu med att testa systemet i större omfattning och på ett större geografiskt område.

Nästa steg är att inleda samarbete med företag som kan stå för tillverkning. Det ligger lite längre fram i tiden. När systemet finns på marknaden kan det göra stor nytta inte bara inom renskötseln på norra halvklotet, utan även söder om ekvatorn i områden där mobiltäckning saknas.

Fler projekt inom näringen

Två ytterligare innovationsprojekt inom EIP-Agri utvecklar nya tekniska lösningar för rennäringen. Det ena handlar om ny teknik för id-märkning, vägning och hantering av ren där Per Mikael Utsi är projektägare och projektledare. Man registrerar automatiskt individer i en renhjord med RFID-teknik och utvecklar utrustning för fasthållning, vägning och manuell hantering. Hit hör också utveckling av programvara för registrering, analys och urval av renar. Syftet är att kunna optimera hjordstrukturen och anpassa renantalet till betesresurserna.

Det andra projektet som ägs av Sveriges Lantbruksuniversitet har som målsättning att utveckla kraftfulla drönare som kan användas året runt och även i mörker. Drönarna som utvecklas av Katla Aero ska kunna användas för att såväl söka som att flytta renar. Detta kommer effektivisera arbetet och vara positivt för såväl arbetsmiljö, djurvälfärd som miljö och klimat.

Text: Inger Pehrson

Här kan du läsa mer om projekten: Godkända innovationsprojekt - EIP-Agri
Här kan du läsa mer om andra EIP-projekt inom EU: Projects Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.