Hopp för svensk humle

Mikrobryggerier har blivit allt vanligare samtidigt som intresset för svensk öl är stort. Efterfrågan på svensk humle ökar därför dramatiskt. Potentialen för just svenska humlesorter med kända sensoriska egenskaper undersöks nu i ett innovationsprojekt.

Idag används nästan uteslutande importerad humle från framför allt Tyskland och Tjeckien i de svenska bryggerierna. Stora volymer möjliggör en förutsägbar och konstant smak utifrån valda humlesorter.

Krav på hög kvalitet för svensk humle

Svensk humle efterfrågas som ett sätt att profilera och öka mervärdet på öl från mikrobryggerier. Kravet för att det ska fungera är då att de svenska humlesorternas sensoriska egenskaper är väl definierade och beskrivna och att slutprodukterna håller så hög kvalitet att de klarar konkurrensen på marknaden. Det är utgångspunkten för innovationsprojektet inom EIP-Agri, Hope for Swedish hops – Ölproduktion med smak och lokal identitet från svenska humlesorter, med RISE som projektägare.

– De gamla kultursorter vi testar måste ha flera goda egenskaper, som att vara aromatiska, ha bra syrahalt, tidig mognad och vara motståndskraftiga mot sjukdomar. Det finns inga växtskyddsmedel för ekologisk odling, säger projektledaren Johanna Östlund.

Innovationsprojekt i samverkan med humleodlare

RISE samverkar med svenska humleodlare där Korngården i Skåne är den största med 1700 plantor på 0,5 hektar. Tjurbo Humle odlar flera svenska sorter i Uppland som man analyserat och bryggt öl på. I testerna deltar också bryggerierna Hop Notch, Poppels samt Qvänum Mat & Malt.

– De svenska humlesorterna skiljer sig från de utländska. De är genetiskt unika och de allra flesta är aromhumlesorter och har bevarats som ett kulturarv. Av dessa har vi hittills odlat sju sorter som efter bryggning ska testas på ett vetenskapligt korrekt sätt av en kalibrerad testpanel. Ölsorter som är aktuella är ale och lager, säger Johanna Östlund.

Stora volymer kräver kostsamma maskiner

Det finns flera utmaningar när det gäller att få fram stora volymer. Förutom växtsjukdomar så är skörden väldigt tidskrävande om den sker för hand. Sedan ska helst humlen levereras som pellets, vilket kräver pelletsmaskin, där de befintliga är för stora och kostsamma för dagens odlare.

Under Johanna Östlunds föräldraledighet är Fredrik Fogelberg projektledare.

– Humlen har helt unika smakingredienser, kopplade till respektive sort. Det vore spännande att förutsättningslöst testa humle som smaksättare i andra produkter än öl. Det skulle kunna möjliggöra större kommersiellt underlag för odlarna, säger Fredrik Fogelberg.

Slutligen en fråga till Johanna: Vad är roligast med projektet?

– Att testa ölen!

Här kan du läsa mer om projekten: Godkända innovationsprojekt - EIP-Agri Länk till annan webbplats.
Här kan du läsa mer om andra EIP-projekt inom EU: Projects Länk till annan webbplats.