Hallå där, Jennie Cederholm Björklund

Du är samordnare och innovationscoach på Landsbygdsnätverket. Kontakterna med andra EU-länder i innovationsfrågor är en del i ditt arbete som AKIS (Agrara kunskaps- och innovationssystem) och EIP-Agri. Nu har du varit i Finland för att bland annat se hur de tar sig an frågorna. Vad har varit intressant att få veta mer om?

– Jag har föreläst på Spring23, en finsk konferens som liknar vår Mötesplats AKIS, men som varade i två dagar. Jag berättade om hur vi jobbar med innovation. Bland annat hur vi utvecklar vår AKIS-samordning i Sverige, och hur vi arbetar med att se över och effektivisera EIP-processen. Jag delgav även några resultat från min avhandling som handlade om innovation och entreprenörskap i lantbruk – och där jag studerade vårt svenska stödsystem, det vill säga AKIS.

Att få diskutera våra utmaningar och möjligheter och hur vi organiserar vår AKIS-samordning och EIP-processer är oerhört värdefullt. Vi har mycket att lära av varandra, och kan göra stor nytta om vi samarbetar

Ser du skillnader mellan hur Sverige och Finland arbetar?
– Ja, både skillnader och likheter. Vi har många liknande förutsättningar, men det blir också tydligt att vi har olika kultur och att vi tar oss an utmaningar på olika sätt.

– En tydlig skillnad är ledarskapet, där finländarna är mer vana att ta snabba beslut, peka med hela handen och sedan genomföra beslutet. Vi i Sverige tar mer tid för att diskutera, analysera och gärna ta beslut i konsensus. Vi diskuterade de olika sätten, och kom fram till att det finns för- och nackdelar med båda.

Finländarnas sätt kan vara snabbare och ge snabbare resultat, men svenskarnas kan innebära mer genomtänkta beslut som håller i längden. Men å andra sidan kan ”tåget ha gått” när svenskarna börjar agera.

Finns det likheter och samarbetsmöjligheter?
– Rent geografiskt så kan man säga att Finland börjar i höjd med Stockholm. Så de finska förutsättningarna att odla eller driva lantbruk är klimatmässigt att jämföra med norra halvan av Sverige. Finland tar tillvara på dessa möjligheter på ett intressant sätt. Här har vi i Sverige mycket att lära. Det är lätt att vi fokuserar vår lantbruksproduktion och våra kunskapsflöden till södra halvan av Sverige.

Det finska rådgivningsföretaget ProAgria Lantbrukssällskap jobbar med helhetsrådgivning, det vill säga alla delar som ett lantbruksföretag kan behöva. I Sverige är det oftast uppdelat rådgivningen på olika organisationer som är specialister inom olika områden. Här kan möjliga samarbeten hjälpa till att utveckla rådgivningen i såväl Finland som Sverige.

Vad tar du med dig hem efter de här dagarna?
– Jag ser ett stort värde i lärandet mellan länderna, och ser fram emot att ta med AKIS-arbetsgruppen på studiebesök i Finland efter sommaren. Det är viktigt att Landsbygdsnätverkets medlemsorganisationer får ta del av detta lärande, och denna omvärldsbevakning.

– I januari gjorde vi en liknande studieresa till Danmark, och studerade deras AKIS i två dagar. Det var väldigt lärorikt och uppskattat av våra medlemmar, och har inneburit många fördelar i arbetsgruppens utveckling. Vi har exempelvis höjt gruppens gemensamma kunskap och erfarenhet om det danska systemet, och vi kan relatera till dessa organisationer eller frågor i våra diskussioner och analyser av utmaningar som vi har i Sverige.

Att se och uppleva det finska systemet tillsammans kommer att höja nivån på våra diskussioner och vår kunskap ännu mer, vilket vi kommer att ha stor nytta av i utvecklingen av vårt svenska AKIS.

Finns det något mer du vill lyfta?
– I Sverige har en gemensam plattform eller ”en väg in” länge efterfrågats. I Finland har en sådan skapats sedan något år tillbaka. Där är idag 1100 registrerade användare. Plattformen finns även på svenska och nås på landsbygdsnatverket.fi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Här kan vi se och lära, och dessutom kan vi använda oss av den redan idag!