Innovativ robot möjliggör svensk saffransproduktion i större skala

Det går bra att producera saffran i Sverige, men arbetet med att skörda krokusblommorna för hand har inte varit kostnadseffektivt. Genom ett EIP-projekt har en robot tagits fram som kommer att möjliggöra automatisk skörd.

– Det var en tillfällighet som gjorde att vi fick 1000 krokusknölar. Jag hade grönsaksodling och plats att gräva ner knölarna. Blomningen äger rum i oktober och då har man en till två dagar på sig att skörda blommorna och pistillerna plockas av och torkas, berättar projektledaren Johannes Melin på Österlensaffran AB.

– Vår saffran testades på en av Sveriges främsta krogar och fick omdömet att det var den bästa saffran de sett. I samarbete med tre lantbrukare odlas saffranskrokusen på fem olika platser i Skåne och idag säljer vi vår saffran exempelvis till topprestaurangen Noma i Köpenhamn och i New York, London, Paris och Tokyo.

En dyr krydda med stor efterfråga

Saffran är en extremt dyr krydda och samtidigt mycket efterfrågad. Av den globala produktionen kommer 95 procent från Iran. Odlingsförhållandena påverkar såväl mängd som smakkvalité. Flera års odling av saffranskrokusen, Crocus Sativus, i södra Sverige har visat att den trivs mycket bra och att den ger saffran av mycket hög kvalitet. Den kräver tillgång på vatten, något som vi kan ordna här, medan allt varmare och torrare klimat i exempelvis Iran ger allt sämre skördar.

– Att odlingen gick så bra och att kvalitén blev så hög sporrade oss att utveckla saffransproduktionen tekniskt för att göra den kommersiellt möjlig. EIP och innovationsstödet blev perfekt för detta, säger Johannes Melin.

Många fördelar med robottekniken

Innovationsprojektet har resulterat i en autonom, eldriven lantbruksrobot med avancerad bildbehandling, hög precision, mycket låg energiförbrukning, låg produktionskostnad och som är lätt att transportera. Man jobbar också på att höja plockkapaciteten en del för att göra den kommersiellt lönsam.

– Att roboten blir så billig beror dels på att den är liten och lätt, men även på att kameratekniken utvecklats enormt, säger Johannes. Vi byggde egna kameror i projektet för att hålla ner kostnaderna. Men idag kan man köpa avancerade kameror för några tusenlappar, som för några år sedan kostade mångdubbelt mer.

Fler användningsområden

Samarbetet med lantbrukare i projektet har bidragit till att man inlett ett nytt projekt tillsammans med forskare och praktiker för att utveckla en ny autonom robot anpassad för andra grödor än saffran. Andra EIP-projekt har gett värdefulla kontakter i de olika projekten.

– Om man driver ett innovationsprojekt så vet man inte från början vad man behöver. Man måste in och vända i många återvändsgränder. Vi blev negativt överraskade av den omfattande administrationen och alla kontroller. Men innovationsstödet är en oerhört generös finansieringsform som vi verkligen är tacksamma för, säger projektledare Johannes Melin.

Text: Inger Pehrson