Ekologiskt i offentliga kök – vilka livsmedel köps in och vilka bör man prioritera?

I denna artikel tittar vi på vilka ekologiska livsmedel som kommuner främst köper in, och om det stämmer överens med vad forskningen säger att vi bör prioritera.

Regeringens målsättning att till år 2030 nå 60 procent ekologiskt i offentliga kök är tänkt att få effekt på andelen ekologiskt brukad åkermark i Sverige, där målsättningen är 30 procent. I artikeln "Ekologiskt i offentliga kök – hur är läget nu och framåt?" beskrev vi den tendens vi ser att kommunerna släpper procentmålet i sina policydokument och istället fokuserar på ökade inköp av närproducerat/svenskt och ekologiskt. Alltså mer ekologiskt men utan siffersatt mål och rangordnat i prioriteringsordning efter närproducerat/svenskt.

Vad köper kommunerna?

Vilka varor ligger i topp i kommunernas ekologiska inköpsstatistik? MATtanken har varit i kontakt med ett flertal kommuner för att ta reda på vilka ekologiska livsmedel som köps in och vilket ursprung livsmedlen har. Rangordningen mellan varorna ser olika ut i kommunerna men i stort är det samma ekologiska varor som återkommer i inköpstoppen. Där finns både livsmedel med svenskt ursprung och livsmedel som är importerade, bland annat mjölk, kaffe, bananer, skivad ost, fryst fisk (MSC-märkt), nötfärs och potatis. Skivad ost är ett exempel på livsmedel som skulle kunna köpas mer av med svensk råvara. Andra exempel på livsmedel som importeras och som skulle kunna bytas ut mot en svensk motsvarighet är riven ost, matfett, rapsolja, äpplen och päron.

Närproducerat eller ekologiskt?

Hur ska inköpen göras för att det ska vara hållbart och göra mest miljönytta? På ekofakta.se Länk till annan webbplats. publiceras tre artiklar sammanställda av Rebecka Milestad, agronom och forskare vid KTH. Ur dessa artiklar har vi sammanfattat fakta som har relevans för vår frågeställning.

Närproducerat

Det finns inga klara definitioner på vad som får kallas lokal- eller närproducerat, men med begreppet avses en närhet mellan produktion och konsumtion. Att kedjorna är kortare, mer överblickbara och att relationer mellan leden kan skapas. Det är inte helt självklart att lokalt/svenskt producerat är mindre miljöbelastande än importerade varor men det kan vara lättare att överblicka produktionen och ställa krav. I Sverige finns dock vissa regler för produktion som kan ge svenska varor en hållbarhetsfördel i förhållande till importerade konventionella varor. Färre bekämpningsmedel är tillåtna, mindre antibiotika används och bevattning konkurrerar inte med dricksvattentillgången.

Ekologiskt

Ekologisk produktion styrs av regelverk och är därför lättare att definiera än närproducerat. Reglerna kan dock skilja sig åt mellan olika länder. Exempelvis är svenska KRAV-certifieringen mer omfattande än EU:s förordning för ekologisk produktion. Genom att välja ekologiska varor stödjer man ett alternativ till det konventionella sättet att bedriva jordbruk vilket innebär ett minskat beroende av bekämpningsmedel och andra insatsvaror. Det bygger också i stor utsträckning på ett kretsloppstänkande på gården. Biologisk mångfald är en annan aspekt som övergripande skiljer mellan konventionellt och ekologiskt producerade produkter. Genom forskning har man sett att det finns fler växtarter på ekologiska gårdar än på konventionella.

Vad ska man välja?

– Ska man tänka ur ett hållbarhetsperspektiv så ska man tänka in hela systemet för att få med helheten. Det kan man säga att man får med ekologiskt. Med närproducerade varor får man göra mer research själv om produktens livscykel, för att göra bedömningen om produkten är hållbart producerad, säger Rebecka Milestad.

Är närproducerat/svenskt bättre än importerat ekologiskt? Det beror på vilka aspekter man tycker är viktigast att ta hänsyn till; biologisk mångfald, kunskapsöverföring, arbetstillfällen, inhemsk livsmedelsproduktion, försörjningsförmåga, kretsloppstänkande, minskad användning av bekämpningsmedel, med mera. Beroende på motiv och syfte kan det alltså vara både möjligt och rimligt att göra olika val. Om man till exempel ser att den offentliga måltidens uppdrag också är att förmedla kunskap om hälsosamma och hållbara matvanor så skulle geografisk närhet kunna vara ett argument för att byta ut importerade livsmedel mot varianter som odlas i närområdet. Det gör det lättare att få kunskap om hur maten produceras, vilket ökar sannolikheten för att matgästen kan ta till sig kunskapen och efterfråga hållbart producerad mat.

Det finns inte per automatik en motsättning mellan ekologiskt och närproducerat. Samma produkt kan vara både ekologiskt och lokalt producerad. Tvärtom kan det finnas likheter då närhet och cirkulation är något man eftersträvar med ekologisk produktion. När det ekologiska produktionssystemet kompletteras med geografisk och social närhet skapas win-win-situationer för både lantbrukare och konsumenter.