Kapa topparna och minska åtgången av energi i offentliga kök

Omvärldsläget har gjort att energipriserna går upp och en stor efterfrågan på el orsakar effekt- och kapacitetsbrist i elnätet. Hur berörs offentliga kök av detta?

Offentliga kök är fyllda av rostfria skönheter som är stora, effektiva och slukar mycket el. För när mat ska lagas till många behövs utrustning med stor kapacitet: 300 litersgrytor, kombiugnar, värmeskåp, tunneldiskmaskiner, kylar, frysar med mera.

– Ofta används utrustningen som mest vid samma tider i alla kök runt om i Sverige, något som skapar effekttoppar som belastar elnätet, säger MATtankens samordnare Anna Lundstedt, som inför studiosamtalet i oktober har samtalat med Fredrik Björklund på STUNS.

STUNS är en stiftelse för samverkan mellan universiteten, näringsliv och samhälle i Uppsala län.

– Vi samarbetar med flera stora offentliga fastighetsägare, och skolköken är ofta den största drivaren av energi hos dessa fastighetsägare, berättar Fredrik.

Flex-o-mat mäter, visualiserar och förändrar

Tillsammans med Måltidsservice samt Skolfastigheter i Uppsala kommun har STUNS drivit ett projekt om effekt- och energisänkning i skolkök, som heter Flex-o-mat.

– Projektets syfte är att skapa en medvetenhet kring hur mycket energi som går åt vid olika tider i köket, kopplat till användning av de olika maskinerna. Arbetet utgår från faktiska mätningar och resultatet visas kontinuerligt på skärmar i köket, fortsätter han.

I elnätet finns ett problem med för stort effektutnyttjande av el vid specifika tidpunkter. Därför har man i projektet undersökt nya arbetssätt för att kapa effekttoppar.

– Det går ut på att vi bryter isär användandet i tid och sänker effektförbrukningen. Det vi vill uppnå är bland annat att göra skillnad för det regionala elnätet som helhet, och frigöra el till andra saker, säger Fredrik.

Försöket har pågått på flera skolor, bland annat på Tiunda skolan, i Uppsala kommun.

Satsningen ligger rätt i tiden

Sandra Harbom, utvecklare inom kommunens måltidsservice, berättar:

– Vi har arbetat med den här frågan sedan januari 2021 och det känns verkligen rätt i tiden. Inom projektet har vi framförallt arbetat med att kapa effekttopparna genom förändrade beteenden vid matlagningen.

Planeringen av matlagningen och arbetet i köket sker numera på ett lite annat sätt.

– Vi ser att ugnarna är en stor effekt- och energislukare, liksom grovdiskmaskinen. Istället för att exempelvis starta all utrustning direkt på morgonen så jobbar köken mer med att sätta igång utrustningen vid olika tidpunkter. Det handlar om att få in nya arbetssätt. Men det får samtidigt inte bli så mycket att tänka på att det hindrar det dagliga arbetet, fortsätter Sandra.

– Utifrån erfarenheterna i Tiundaköket har vi i måltidsservice nu tagit fram en lathund för hur det nya arbetssättet ska implementeras i alla kök i kommunen, avslutar hon.